Vilken storlek på snöslunga behöver du?
Den smalaste batteriklassen räcker för den korta, hårda uppfarten när snön kan tas ofta och läggas nära. Välj mellanklassen om samma yta är bredare eller om du vill minska antalet körspår. Behöver du regelbundet ta en plogvall som når över knähöjd ska du först titta på intagshöjd och tvåsteg: en låg maskin får dela arbetet i lager, medan ett större intag kan ta mer snö vid varje möte.
Det här är svaret eftersom snöslungan har tre olika jobb. Den ska komma fram på din yta, få in snön i intaget och transportera undan den. En bred öppning löser bara det första. Har maskinen ingen drivning behöver du fortfarande skjuta den framåt, och når vallen över intaget hjälper det inte att arbetsbredden ser generös ut på ett produktblad.
Bredden avgör hur många körspår du gör över uppfarten och hur länge du arbetar i kylan.
Den återkommande plogvallen, inte den lätta nysnön, ska bestämma intagshöjd och maskintyp.
Vad betyder 43, 53 och 69 cm i vardagen?
Se måtten som arbetsdagar, inte som modellnamn. På en tre meter bred uppfart blir 43 centimeter ungefär sju drag före överlapp, medan 53 centimeter tar ungefär sex. Skillnaden är inte dramatisk på en kort yta, men märks varje gång du röjer flera bilplatser eller en lång gång. När du går upp mot 69 centimeter blir antalet drag färre igen, men maskinen behöver också vändutrymme, ramp och en plats där den får stå.
| Din situation | Storlek att börja med | Varför |
|---|---|---|
| Kort, plan asfalt och snö som röjs ofta | Omkring 43 cm, lätt batterimaskin. | Du kan få undan snön innan den hinner bli en hög vall och maskinen är enklare att ställa undan. |
| Tre meter bred uppfart utan svåra vallar | Omkring 53 cm. | Du minskar körspåren utan att automatiskt gå till en stor bensinmaskin. |
| Återkommande plogvall eller lång, lutande uppfart | Tvåsteg med högre intag och framdrift. | Skruven matar in snön till en separat fläkt och du slipper själv driva en tung maskin genom varje vall. |
| Grus, sprickor eller lös yta | Stanna och tänk underlag före bredd. | Intaget måste hållas över stenarna; en större maskin tar inte bort risken att material matas in och kastas ut. |
Räkna yta och snödjup innan du väljer storlek
Mät uppfarten i kvadratmeter och multiplicera med snödjupet i meter. Enligt Snöslungor.se:s sammanställning väger 10 centimeter nysnö på 100 kvadratmeter ungefär 300–1 000 kilo när SMHI:s intervall 30–100 kilo per kubikmeter används. Det gör ytan och det vanliga snödjupet till ett lika viktigt storleksmått som bredden: mycket snö på kort yta kan kräva högre intag, medan en stor men grund yta främst kräver färre drag.
| Yta | 5 cm | 10 cm | 20 cm | 30 cm | 40 cm |
|---|---|---|---|---|---|
| 50 m² | 75–250 kg | 150–500 kg | 300–1 000 kg | 450–1 500 kg | 600–2 000 kg |
| 100 m² | 150–500 kg | 300–1 000 kg | 600–2 000 kg | 900–3 000 kg | 1 200–4 000 kg |
| 200 m² | 300–1 000 kg | 600–2 000 kg | 1 200–4 000 kg | 1 800–6 000 kg | 2 400–8 000 kg |
Räkna om med yta × (snödjup / 100) × 30–100. Du får ett intervall i kilo, och det räcker för valet: landar din återkommande snö i den tyngre änden ska du välja en maskin som tar vallen i stället för att planera för den lätta nysnön.
Räkna på arbetsbredden med överlappning
Räkna varje körspår med lite överlappning, så lämnar du inte kvar smala snöremsor mellan dragen. Enligt Snöslungor.se:s sammanställning räknas dragtabellen med redovisad överlappning och avrundas alltid uppåt till ett helt drag. Tabellen ger en snabb storleksinput; jämför fler snöslungor i siffror när du har hittat din bredd.
| Uppfarten är bred | 43 cm | 53 cm | 62 cm | 69 cm | 76 cm |
|---|---|---|---|---|---|
| 2,5 m | 7 | 6 | 5 | 5 | 4 |
| 3 m | 8 | 7 | 6 | 5 | 5 |
| 4 m | 11 | 9 | 8 | 7 | 6 |
| 5 m | 13 | 11 | 9 | 9 | 8 |
Vill du räkna själv använder du drag = avrunda uppåt(uppfartens bredd / ((arbetsbredd / 100) × 0,90)). Skriv in bredden i meter och arbetsbredden i centimeter; 0,90 lämnar den redovisade överlappningen på 10 procent.
Varför räcker inte arbetsbredden som mått?
Arbetsbredden säger hur stor remsa maskinen tar, men intagshöjden avgör hur hög snö som får plats där. Jämför därför öppningen med plogvallen du brukar möta, inte bara med nysnön på resten av uppfarten. Når vallen över intaget måste du skala av den uppifrån i flera lager; en tvåstegare med ungefär en halv meter hög öppning kan i stället ta en betydligt större del vid varje möte.
Tekniken förklarar skillnaden. I en enstegare samlar samma arbetande del upp och skjuter ut snön. I tvåstegssystemet matar skruven den mot en impeller, alltså fläkten som skapar utkastet. Uppdelningen lämnar mer av maskinen till själva utkastet när snön är tung. Du ska inte köpa tvåsteg för att det låter starkare, utan för att den återkommande snön faktiskt är hög, packad eller placerad i en vall.
Höjd och bredd i samma mått
Multiplicera arbetsbredden med intagshöjden när två modeller ser lika breda ut men ska möta olika vallar. Enligt Snöslungor.se:s sammanställning har Husqvarna ST 269 en geometrisk intagsöppning på 3 657 kvadratcentimeter, jämfört med 1 161 för ST 143i. Måttet visar hur stor öppning snön möter, så använd det som ett andra urval efter att du har mätt din vall — det är inte ett löfte om hur mycket snö maskinen flyttar per timme.
| Modell | Bredd × intag | Öppningsarea | Jämfört med ST 143i |
|---|---|---|---|
| Greenworks GD40ST | 51 × 15 cm | 765 cm² | 0,66 |
| Husqvarna ST 143i | 43 × 27 cm | 1 161 cm² | 1,00 |
| STIGA ST 700e | 50 × 30 cm | 1 500 cm² | 1,29 |
| Husqvarna ST 253i | 53 × 33 cm | 1 749 cm² | 1,51 |
| EGO SNT2400E | 61 × 51 cm | 3 111 cm² | 2,68 |
| Husqvarna ST 269 | 69 × 53 cm | 3 657 cm² | 3,15 |
Räkna med arbetsbredd × intagshöjd, båda i centimeter. Ska du välja mellan modellerna mitt i tabellen hjälper jämförelsen mellan Husqvarna ST 253i och EGO SNT2400E-K2753 dig att sätta öppningen i ett vardagligt sammanhang.
Fyrmåttsregeln: bredd, höjd, kast och underlag
Välj storlek först när alla fyra måtten klarar din uppfart. Enligt Snöslungor.se:s fyrmåttsregel ska arbetsbredd, intagshöjd, kastlängd och underlag eller framdrivning godkännas var för sig innan storleken väljs. En maskin som sparar drag men inte tar vallen, får slut på fri kastyta eller blir tung på gruset blir fel i vardagen.
| Mått | Mät eller svara så här | Välj därefter |
|---|---|---|
| Bredd | Räkna drag och mät den smalaste passagen från förrådet till uppfarten. | Gå upp i arbetsbredd först när färre drag väger tyngre än större vändyta och förvaring. |
| Höjd | Mät den högsta plogvall som kommer tillbaka under vintern. | Välj ett intag som når vallen, eller räkna med att dela den i lager. |
| Kast | Mät en fri linje till platsen där snön får landa. | Välj en maskin vars angivna kast räcker för just den linjen. |
| Underlag och framdrivning | Har du grus, lutning eller en lång sträcka att gå? | På grus behöver intaget hållas ovanför stenarna; på lutning och lång yta ska maskinen ha framdrift som matchar vikten. |
Gör valet i den ordningen. Klarar en kandidat alla fyra raderna har du en storlek som fungerar den dag plogvallen ligger där, inte bara när nysnön är lätt.
När blir vikt och självgång viktigare än storleken?
Det spelar stor roll vem som ska köra och var maskinen förvaras. Den lättaste batterimaskinen i vår jämförelse väger 19,5 kilo och saknar drivning, så den går att lyfta över en låg tröskel men måste skjutas genom snön. Även den bredare batterivarianten saknar drivning. En stor tvåstegare kan avlasta dig med självgång, men omkring 95 kilo blir en dålig vardagslösning om vägen ut går över en smal ramp eller genom en trång dörr.
Lutning ändrar också arbetet. På plan mark kan du välja mindre och gå flera drag. I en uppförsbacke vill du inte lägga din egen kraft på att både hålla riktning, mata snö och skjuta maskinen. Då är framdrift den funktion som gör storleken användbar i stället för bara imponerande. Mät därför även förrådsdörren, tröskeln och den snävaste vändningen innan du bestämmer dig.
Så tänker du om batteri, bensin och kyla
Batteri passar bra när du röjer nära huset, vill slippa bränslehantering och kan ladda inomhus eller i ett uppvärmt utrymme. Ett batteri kan användas i minusgrader, men det lämnar inte automatiskt samma kapacitet som i mildväder. Ett genomkallt batteri laddar inte förrän det värmts, så den som ställer det urladdat i ett kallgarage kan stå utan både körtid och laddning när snön kommer. En uppgiven körtid blir därför användbar först när batteristorlek, snödjup och temperatur följer med; välj reserv efter vinterns längsta sammanhängande pass, inte efter produktlistans bästa minutvärde. Då finns marginal om nästa snöpass kommer samma kväll.
Bensin passar när du behöver lång arbetsperiod, högre intag och en maskin som driver sig själv. Elstart är då praktisk på en kall morgon eftersom den minskar behovet av upprepade drag i startsnöret, men den ersätter inte bränsle, service eller förvaring. Fundera därför på om problemet är en enstaka kort körning eller en vall som varje gång kräver mer kraft än du vill lägga för hand.
Det här ångrar folk när maskinen väl står hemma
Det dyraste felköpet är en liten maskin som passar nysnön men inte den snö som plogbilen lämnar. Du betalar först för maskinen och sedan med tid och rygg när vallen ändå måste delas med skyffel. Nära besläktat är att köpa en maskin utan batteri och laddare för att priset ser lågt ut. Jämför alltid ett körklart paket, annars är det lätt att underskatta startkostnaden med flera tusen kronor.
Åt andra hållet finns den överstora maskinen. Den har kapacitet på gården men blir stående eftersom den är för tung att ta fram ensam eller inte kommer förbi förrådsdörren. Skriv upp den verkliga vägen från förvaring till uppfart, inklusive ramp och vändning. Den kontrollen tar fem minuter och kan vara skillnaden mellan ett bra köp och en maskin du undviker.
Vad kostar storleken över fem år?
I ett daterat basexempel kostade ett körklart mindre batteripaket med batteri och laddare 8 990 kr. Femårssumman blir densamma om batteriet håller hela perioden; el, frakt och reparationer är inte med eftersom de beror på hushållets användning. Den lätta klassen blir alltså ekonomiskt stark först när den faktiskt tar den återkommande snön.
För en stor bensindriven tvåstegare visar femårsexemplet vad som tillkommer: 21 900 kr i inköp, 6 400 kr för ett verkstadsbesök per år, 2 030 kr i bränsle vid tio fulla tankar varje vinter och 259 kr för brytpinnar, totalt 30 589 kr. Ett komplett batteridrivet tvåstegspaket med två batterier och två laddare kostade 32 150 kr i basfallet utan batteribyte. Pengarna ska därför följa snöns svårighet, inte bara önskan att bli klar med färre drag.
Så bedömer vi rätt storlek
Vår genomgång väger ihop dokumenterade mått, framdrift, svenska prisobservationer och de risker som underlaget för med sig. Den bredaste klassen är ingen uppgradering för alla. Den blir rätt först när högre intag, tvåsteg och självgång tar bort ett återkommande problem som en lättare maskin lämnar kvar.
Den smalaste klassen är heller ingen kompromiss när uppfarten är liten, fast och lätt att röja ofta. Då kan lägre vikt, enkel förvaring och ett körklart batteripaket ge minst arbete totalt. Vår tumregel är att välja den minsta maskin som tar din återkommande vall och som du utan krångel får från förrådet till första körspåret.
Vanliga frågor om att välja storlek på snöslunga
Hur mycket snö kan ligga på en vanlig uppfart?
Tio centimeter nysnö på 100 kvadratmeter väger ungefär 300–1 000 kilo. Skillnaden beror på hur mycket vatten snön innehåller, så samma djup kan ge väldigt olika arbete. Därför ska du väga in både yta och snötyp när två uppfarter ser lika stora ut.
Kan jag ångra köpet om storleken blir fel?
Vid distansköp från ett företag har du i regel 14 dagars ångerrätt, räknat från dagen efter att maskinen togs emot eller hämtades ut. En fysisk butik behöver däremot inte erbjuda öppet köp. Kontrollera returvillkor och kostnaden för att skicka tillbaka en tung maskin innan du beställer.
Ska jag välja storlek efter var i Sverige jag bor?
Nej, den egna adressen säger mer än ett stadsnamn. Vind kan bygga en djup driva vid just din garageport, och plogningen kan lägga en tung vall även efter ett måttligt snöfall. Fotografera och mät de två eller tre värsta tillfällena under en vinter om du kan vänta med köpet.
När lönar sig en snöslunga framför en skyffel?
Det finns ingen yta som automatiskt gör köpet lönsamt för alla. Skriv i stället upp hur många gånger du röjer under en vinter, hur lång tid det tar och hur ofta plogvallen kräver ett andra arbetspass. Köp när den återkommande tids- och kraftbesparingen är värd inköp, förvaring och service för just ditt hushåll.